Historia och information

Fartyget har seglat under fyra flaggor och upplevt två världskrig

Segelfartyget Joanna Saturna, ursprungligen benämnt VL 74, byggdes i Vlaardingen, Holland år 1903. Det lilla, tvåmastade segelfartyget som användes för fiske på Nordsjön var typiskt för sin tid. I sjöfararnas och affärsmännens ögon var fartyget ett vanligt, men praktiskt, segelfartyg med loggertrigg.

Fartygets senare historia följer samma mönster som andra traditionella segelfartyg: maskinerna blev större, riggen blev mindre och även namnet förändrades. Joanna Saturna spåddes ingen framtid. Fartyget var ett minne blott från gångna århundraden, från tiderna före de stora, fullriggade segelfartygen. Hon var ett segelfartyg med vilket en familj skulle tjäna sitt levebröd på. Egentligen skulle hon aldrig ha byggts i början av 1900-talet, eftersom varje detalj, användningsändamål, besättning och äganderätt ju baserade sig på den gångna världens traditioner. Det enda med fartyget som representerade de nya tiderna var Joanna Saturnas järnskrov.

År 2003 fyllde Joanna Saturna 100 år. Fartyget har seglat under fyra flaggor genom två världskrig utan att förstöras. Hon har också lyckats möta de krav som 1900-talets sjöfart ställde på segelfartyg. På 1920-talet ersattes traditionstänkandet av strävandet på effektivitet, för att sedan på 1950-talet ersättas av punktlighet – eller tråkighet.

I Europa finns det inte många segelfartyg kvar som har seglat ett helt århundrade. Joanna Saturna är en av de få. Allt det som Joanna Saturna har upplevt i det förflutna är en del av Europas historia. Likadana värden och attityder kunde knytas till vilket fartyg som helst som har byggts under samma tidsperiod var som helst i Europa, men det är bara Joanna Saturna som har bevarats under hela 1900–talet. I början av det nya millenniet började ett nytt liv för henne, nu under Finlands flagga.

Under åren förlorade Joanna Saturna sina segel och verkade som ett fraktfartyg i Norge. Hon transporterade först sand och senare fiskfoder. Hon köptes till Finland år 2000 när den gamla ägaren blev pensionerad.

Drömmen om stålseglare

Mikko Karvonen, ursprungligen från Uleåborg, hade en dröm. En dröm om ett segelfartyg. Någonstans var det tvunget att finnas ett fartyg med vilket man kunde man segla vart som helst. Han sökte i nästan fem år och till sist hittade han sitt segelfartyg i Bergen i Norge.

Restaureringsarbetet tog ytterligare fem år. Karvonen har verkligen satsat på sitt fartyg. När de andra köper en villa, investerade Karvonen i stället i ett segelfartyg. Det är alltså inget under att han betraktar fartyget nästan som ett eget barn. "Vi stannar tillsammans", säger Karvonen med ett brett leende.
Karvonen, som länge sökte efter det rätta fartyget, har en gedigen kunskap om segelfartyg. En sak var säker, det nya fartyget skulle vara stort eftersom han ju redan tidigare hade haft två stora fartyg. Men det räckte dock inte till. Fartyget skulle vara ännu större och redo att plöja igenom havets vågor i omständigheter som kräver stabilitet och uthållighet av seglaren.

Karvonen och hans tidigare fartyg, Gertrud, som är också registrerad i traditionsfartygsregistret, skildes åt då Karvonen hittade plåtfartyget, som då transporterade laxfoder, i Norge. Ett halvt år senare, på sommaren 2000, åkte Karvonen med det 35 meter långa fartyget till Helsingfors. Restaureringsarbetet börjades. Planen var att återställa fartyget till ett segelfartyg: först revs fartyget. Endast järnskrovet, växellådan, axeln och propellern blev kvar. Efter massiva rivnings- och ombyggnadsarbeten, är hon nu riggad som en tvåmastad gaffelskonare.

Jag har fotograferat båten under varje steg så att jag själv skulle förstå, hur stort arbete har det varit. För att aldrig glömma sanningen

Mikko Karvonen

Hela projektet har krävt mycket tålamod och krafter. Byggarbetet har heller inte varit gratis. En hel del pengar har använts på restaureringen, men det var nog kunskapen som visade sig vara det viktigaste. Varje ledig minut har gått åt till fartyget.

Som erfaren seglare, förstår Karvonen betydelsen av ett noggrant och väl genomfört arbete. Hastiga beslut och ett slarvigt arbete skulle inte leda någonstans, så det krävande restaureringsarbetet utfördes av proffs. Tidigare arbetade Mikko Karvonen som verkställande direktör för ett av världens största grossistföretag av datateknik. Seglingshobbyn är en bra motvikt till arbetet, som kräver mycket resande och långa dagar sittande på olika möten.

Havet betyder frihet. När du lämnar stranden kan du segla vart du vill.

Mikko Karvonen

Mikko Karvonen har gjort ett betydande arbete med att kartlägga fartygets historia. Kartläggningsarbetet var relativt lätt då loggerten av järnskrov representerar en segelfartygstyp som det bara finns några kvar av i seglingsskick. När Karvonen köpte fartyget till Finland spreds ryktet runt världen.

Den nuvarande ägaren Mikko Karvonen har velat respektera gamla traditioner och återställa fartyget till ett segelfartyg. Det massiva arbetet innebar rivning av fartyget för att sedan byggas upp igen. Utöver skrovet blev endast växellådan, axeln och propellern kvar av fraktfartyget. Det gamla segelfartyget utvecklades till en skönhet, riggad som en tvåmastad gaffelskonare.

I riggens planering togs traditionsfartygsspecialisternas åsikter i frågan i beaktande. Bland annat Harold A. Underhills bok Masting & Rigging används som en källa i planeringsarbetet. Bland många olika alternativ valdes en gaffelskonare–rigg. Riggningen gjordes enligt planerna i Jakobstad under vintern 2001-2002.

Fartyget är en loggert med järnskrov, av vilka det bara finns några få exemplar som ännu går att segla med. I Finland är hon den enda av sin typ. Joanna Saturna har registrerats i traditionsfartygsregistret som upprätthålls av det finska Museiverket och Finlands sjöhistoriska Museum.

Joanna Saturna under åren 1903 - 2005

1903 Fartyget blev färdigt den 30 maj 1903 i Vlaardingen, Holland. Gebr. Van der Windt byggde fartyget på De Hoop–varvet för J.H Warneke från Den Haag. Fartyget döptes till Joanna Saturna I och registrerades som VL.74 i Vlaardingen. Fartyget byggdes för sillfiske, det var ett sk. "Herring drifter". Den första kaptenen hette Leendert Hoogendijk. Skrovet byggdes av nitade järnplattor. Under de 25 första åren framfördes fartyget endast med hjälp av segel.

1927 Den 25 augusti såldes fartyget till B. Heinecke från Hamburg. Den nya ägaren gjorde om fartyget till ett fraktfartyg med maskinkraft (motorn var en 30 HK Deutche Werke) och ändrade namnet till Marie den 17 mars 1928. Förändringen gjordes dock så att riggen förblev oförändrad.

1931 Den femte i mars såldes fartyget till Finkenwärder. Den nya ägaren var Jacob M. Witt.

1955 Den 11 januari sålde Witt sedan fartyget vidare till Arnfinn Nodevik från Haugesund, Norge. Namnet ändrades till Ran och maskinen byttes ut mot en 90 HK Wichmann.

1958 Fartyget fick nya ägare, Aanen och Theodor Mörkesdal från Mandal.

1966 Hans Invaldsen Haugesund köpte fartyget för 170 000 kronor.

1968 Fartygets nya ägare blev Raider Iden

1976 Daniel Veda från Bergen köpte fartyget och installerade en ny 340 HK MTU motor.

1995 Fartyget användes för transportering av sand.

1996-2000 Ägaren var norske Einar Hernar. Fartyget fick ett nytt namn, Fjordsand.

2000 I februari köpte Mikko Karvonen från Helsingfors fartyget i Bergen, Norge, när skepparen Hernar pensionerade sig vid 74-års ålder. I juni körde Karvonen, med sina vänners hjälp, fartyget för egna maskiner från Bergen till Helsingfors. Resan på ungefär 1100 mil gick utan problem. Tre år senare, i maj 2003 fyllde fartyget 100 år och fick tillbaka sitt ursprungliga namn.

2005 Joanna Saturna går tillbaka till sina rötter efter ett långt restaureringsarbete. 

Hemhamn

Joanna Saturnas hemhamn, Nystad

Varvsbacken i Nystad har en lång tradition av skeppsbyggnad. Därför var det naturligt att välja Nystad, en stad där man respekterar segelfartygstradition, som Joanna Saturnas hemhamn. Utveckling av hamnen är en av Nystads viktigaste prioriteringar.

I Nystad har man byggt, restaurerat och reparerat också andra betydande fartyg. Under åren 1930-31 byggdes fregatten Oldenburg om till finska flottans skolfartyg Suomen Joutsen. Sextio år senare, år 1992, byggdes skolfartyget Helena i Nystad för Segelfartysstiftelsen i Finlands räkning.

Det över hundraåriga segelfartyget Joanna Saturna är en representant för Nystads maritima arv. Joanna Saturna är en del av de maritima omgivningarna och människornas och företagens livsmiljö vars utveckling har sina grunder i ekologisk hållbarhet.

Schooner Joanna Saturna

Storlek: 34.0 m x 6.0 m Djupgång: 2.85 m Deplacement: 155 ton Segelarea: 420 m² Huvudmotor: Sisu Diesel 645, DSBIM, 350 HP Hastighet: 8 knop Generatorer: 50 Kva Valmet, 10 Kva Onan El: 380/220/24/12V Hydrauliska propellrar Stor mast: 30 m